Då ska jag snart ut och rasta hundarna för att bege mig till skolan. Sista året, äntligen. Det känns väl sådär, det kommer kännas jättekonstigt att inte ha med Ebba i skolan, tänk vad mycket konstigt som hänt med henne på bara ett halvår...

Fredrik bor med mig den här veckan, han har semester stackarn. Om man uttrycker sig milt har han en aning svårt att koppla av, så hur han ska klara en veckas semester utan att kunna pyssla med varken hus, tomt eller bil blir spännande att se.

Nej, nu ska jag ut med hundarna och sen väntar en hel dag med plugg.

So long!

Måste bara berätta vad som hände häromdagen när jag var nere vid stranden med Sid, Mojje, Nebbie och Lotta. Jag släpper alla hundarna när jag kommer ner till klipporna. Nebbie hoppar glatt i, Mojje efter och SID LIKASÅ! Rätt ner i vattnet och simmade runt ett par varv. Jag stod på stranden och såg ut som ett frågetecken.

Jag: Eh, du är RÄDD för vatten!

Sid: Va? Det vet jag ingenting om!?

Jag säger bara en sak: belgare...

Skrev en lista över det vi jobbat med under de här veckorna och vad vi behöver gå vidare med. Ett genomgående tema var stadga, stadga i bur, stadga i sitt, stadga i nosduttar och stadga i lek (störningsträning). Måste jobba betydligt mer med det än vad vi redan har gjort, för det är inte så att det inte funkar - det är helt enkelt så att vi inte har jobbat med det. Det är lite kul för stadga stod bland de första bitarna på min lista i hjärnan över saker vi skulle jobba med under de första veckorna, men det är ju såklart mycket roligare att utveckla kreativitet och shaping. Nu ska det bli ändring på det.

Igår körde jag första passet med frivilliga lägganden. Jag satte klockan på tre minuter och tänkte se om han kunde bjuda på det själv eller om jag behövde fånga det i vardagen till en början. Han provade hela sin reportoar (och jag såg en hel del jag skulle kunna utveckla till roligheter!) ihärdigt och flera gånger om, sen la han sig ner i med ett "jag ger upp". Klick och belöning och han for upp och tittade på mig som "va 17 hände?!?" och så började det om... En gång till fick jag förstärkt ett "jag ger upp-läggande" och så tog vi paus.

Efter en stund plockade jag fram klick och godbitar igen och det dröjde inte länge innan han provade att lägga sig och sen kunde jag förstärka läggande efter läggande (och till och med en hel del raka, snygga lägganden!). Det var riktigt kul att se. Nu måste jag bara vara uppmärksam på att läggande kan bli från stå (numera är de flesta från sitt eller någon variant av sitt) och sen sortera ut de som är raka och därefter de som är snabba.

Sitt på signal går riktigt bra, nu måste jag få fram fler beteenden att sätta signal på så vi kan börja jobba med signalkontroll. Buren, snurra och stå ligger väl närmast till hands, och ligg om ett par dagar kanske. Det går framåt, i mina ögon lite långsamt och i andras ögon alldeles för fort. Kanske rätt lagom om man tänker efter?

Han har fått sin 12-veckorsspruta och charmade veterinären med sin coolhet. Inte ett dugg berörd av hala golv, ny miljö, andra hundar och konstiga dofter. Märks dock att han börjar bli lite mattebunden, nosduttar på husse var svååårt. Vägde honom också och han väger 9 kilo (8,9 första gången och 9,1 andra gången, vi var ju tvugna att prova vågen igen (shejpa upp, stadga kvar - växla mellan passiva och aktiva beteenden :))

Idag är han med husse på jobbet hela dagen, han ska ju vara med Fredrik mina tre första veckor i skolan så idag kollar vi av att det fungerar. Har fått rapport om att allt går prima, han har skällt ut en hjullastare som kom i full kareta mot HANS lastbil men annars varit lugn. Hoppade glatt in i en grävmaskinskopa som stod parkerad, miljöträning! Husse verkar njuta av att få ta hand om den lille på egen hand. Det är rätt skönt att vara hemma med bara Ebba, hon märks liksom inte på samma sätt som Sid. Vi ska ha en lugn förmiddag och gå en promenad, sen ska jag packa och ut och köra ett uppletande. Vi får nog in lite tricksträning däremellan hoppas jag!

Allt för nu, so long!

Håller på och packar, tvättar och städar inför resan till Värmlandsskogarna till helgen. Ni skulle bli avundsjuka när ni såg mitt schema för Hundkunskapen i höst. Inte nog med att vi har Susanne som lärare, vi ska jobba ännu mer med inlärning, titta på klickerträning med häst, träna för Heidi Billkvam, gå anatomikurs för Gerald O'Shea samt träna hund praktiskt ca 80% av tillfällena. Det ser ut att kunna bli en bra höst ändå alltså.

Som eget moment 3 är min fundering att jobba med framåtsändandet med både Askari och Swiper och skriva noggrann loggföring för hur mycket tid jag lägger ner per hund med detta moment. Det ska bli jättespännande att prova min inlärningsplan på två helt olika hundar och se vilket resultat det ger.

Idag ska Sid få sin 12-veckorsspruta. Skrutten börjar bli stooor.

Mycket intressanta kommentarer på gårdagens inlägg om grundträning, jag rekommenderar en titt.

So long!

Jag fick lite (mycket) tankar efter att ha läst Fannys blogg idag så jag började skriva en kommentar. Upptäckte snart att det skulle bli alldeles för långt för en kommentar, så jag kommenterar genom min egen blogg istället.

Fanny undrade i sitt inlägg varför inte intresset för grundkurser var större, läs det här.

Jag har också funderat på det här, varför många verkar anse att grundträning är något stort och tungt arbete som man gärna skjuter på framtiden eller undviker i sin iver att komma vidare till mer tävlingsinriktade övningar.

ALL grundträning gör träningen roligare, vare sig det gäller agility, lydnad eller någonting annat. För mig är bra grundträning för alla tävlingshundar att ha bra lek, en bred belöningsbank, en hund som är van vid att bjuda på beteenden, som kan växla mellan aktiva och passiva (stadga och självkontroll) beteenden och som är van vid att ta ansvar i träningen (den sista är lite diffus att förklara, men jag menar väl kort och gott en hund som vet att det är den som måste jobba för att få belöningar).

Det bristande intresset för grundträning trodde jag berodde på att folk tänker "äsch, jag ska ju bara se hur långt jag kan ta mig så det är inte så viktigt" eller "äsch, vi kommer ändå inte ta oss till elit" men nu har jag insett att det helt enkelt beror på att många är lite dum-lata. Istället för att träna ordentligt på grunderna ett tag så resten av träningen kan flyta på bättre sen, så låter man träningen gå lite halvtrögt hela tiden för att man inte orkar ta tag i grunderna.

Med bra grundträning i botten går resten så mycket snabbare, både i vardagen och i träningen mot tävling.

Jämför en hund som är lärd att ta kontakt med mig vid hästskitshögar för att få belöning från mig (eller få smaka lite hästskit ;) ) med en hund som man varje promenad måste nejja eller dra bort när den redan står med näsan i skiten. Den första hunden har man behövt lägga ner en hel del arbete på i början men sen kan man slappna av resten av hundens liv, medan man med den andra måste jobba vid varje hästskithög hela hnudens liv.

Jämför en hund som har lärt sig konceptet med omvänt lockande och frisignal och som vet vad det innebär att hålla en position med en hund som mest trampar runt och inte har en aning om vad den får belöning för. Den första hunden kan man snabbt lära både sitt, ligg och stå kvar samt alla tänkbara stadgepositioner för den har lärt sig vad det innebär att hålla positioner, medan den andra hunden måste man börja om från början med varje gång man har en ny position som ska hållas.

Det gäller att sluta vara så hundig utan tänka ett steg längre, vad grundträningen faktiskt kommer ge för resultat i framtida träning. Och genom att själv lägga mycket tid på att bygga en bra grund kan man få ut mer när man går en ren lydnadskurs, handlingskurs, sökkurs eller vad det nu må vara. Man vill ju få ut så mycket som möjligt av kursandet och det är bara onödigt att behöva lägga massa tid på att utveckla grunder som man lika gärna skulle kunnat jobba på hemma (eller på en specifik grundkurs).

Massa bilder

Sid och Mojje leker i Semmersby

De kan inte sägas för ofta:

Stå stille, hold kjeft og la hunden gjøre hele jobben selv!

Morten Egtvedt (hundetrening.no)