Tog en promenad med hundarna upp till kohagen. Jag misstänkte att ett litet mallebarn skulle freaka ut och tokskälla och oj, så rätt jag hade! :o

Vi satte oss ungefär tio meter från staketet och det dröjde en bra stund innan Sid upptäckte kossorna. Ebba har ju också en förmåga att gapa på allt som är större (och mindre) än hon själv så det var lika mycket bra träning för henne. Så fort hon sett kossorna fick hon göra nosduttar, nema problema.

Så upptäckte Sid kossorna och himmel, vilken stel malinutt! Hela kroppen var som en fiolsträng, hade Fredrik sett honom hade han sagt "det var ju det jag sa, de är hårda och brutala och går inte att flytta på". Bjöd på godis men det var helt blockerat, strax därpå började han skälla.

Jag vände ryggen till både kossorna och Sid och lät Ebba göra nosduttar istället. Riktigt fina sådana trots den extrema störningen. Efter fem-sex belöningar kom Sid och började klättra på mig. "Hallå? Vad gör ni?? Jag vill också!". Satte fram handen och han viftade med hela kroppen över att få dutta.

Så varierade jag mellan att låta Ebba dutta och Sid dutta. Ibland fick Sid återfall och började skälla på korna igen, men då vände jag mig enbart till Ebba en stund tills han började tigga om att få träna igen. Tror det var det bästa passet jag någonsin haft med hans duttande, ordentliga och kraftfulla och fick fyra-fem stycken på rad före belöning.

Vi gick inte närmare kossorna idag utan när jag haft en lång stund med bra engagemang från båda hundarna med kossor som stod precis vid staketet och tillochmed rörde på sig, reste jag på mig och vi gick hem.

Funderade på vägen hem, om jag hade fortsatt truga med godis framför näsan på honom när han var så där stel, hade han någonsin slappnat av? Antagligen inte. Nu struntade han fullkomligt i kossorna och jobbade utav bara helskotta med bra attityd, helt avslappnad. Kraften av shaping övervinner allt!

Nu är han trött, nivå 3 har infunnit sig...

 

Syster / malleägare

13 augusti 2009 15:04

Nåja, Fredrik har faktiskt insett att det går att flytta på brutala Jax. Malinutterna kan väl inte rå för att de har ett ben i varje hörn... Skönt att det går att få liten lugn.

http://www.familjenkaos.dinstudio.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag använder den gröna bollen "Everlasting Fun Ball" som aktiverings- och belöningsboll till både mina egna och dagisets/pensionatets hundar. Den heter "everlasting" och hittills har jag ingenting att säga emot det namnet, trots att jag provat den på...

En titt in i min vardag hittar du här och här. En titt in på dagis hittar du här. Trevlig läsning!   Vill ni läsa inläggen direkt kan ni följa min nya blogg på www.hundid.se   Hoppas vi ses och hörs! ...

Jag och Kaj har påbörjat vår agilitykarriär på riktigt genom att ta privatlektioner för en instruktör som heter Sandra Eriksson. Här kan du läsa om våra två första lektioner.   Du hänger väl med till www.hundid.se? ...

Förra helgen var jag och Kaj i väg på äventyr, närmare bestämt på utställning i Köping. Kaj uppförde sig som en prins och betedde sig som om han aldrig gjort annat än travat vackert och visat upp sig snyggt. Resultatmässigt ner som en pannkaka och up...

Jag flyttar nu mitt bloggande till www.hundid.se eller hundid.wordpress.com (adresserna leder till samma sida och båda ska fungera att lägga in på t.ex. bloglovin eller Google reader). Anledningen är helt enkelt att det känns mer logiskt att samla al...