En liten uppdatering helt enkelt, det har inte blivit så mycket av med det på sistone, antagligen för att vi är ute och upptäcker världen (lite mer än vi borde kanske).

En tripp till stora staden i tisdags. Sju buss/tunnelbanabyten som lillen skötte exemplariskt. Hanä r en dröm att vara ute och åka med, kopplar av direkt i både bil och buss. Tunnelbana var väl lite konstigare, men där fick vi inte världens bästa start heller. Tränade lite på perrongen och han hoppade och studsade och var totalt oberörd av tågen på perrongen på andra sidan. Så kom vårt tåg och det var inte heller någon fara tills det stannade, pyste och öppnade dörrarna med ett brak (varpå tusentals människor väller ut). En Sid snabbt som ögat in under bänken och eftersom vi var tvugna att ta oss med det tåget blev det till att dra fram honom och springa på med honom i famnen. Någon gång ska man ju ställa bilen vid Danderyd eller något och åka tunnelbana bara för träningens skull när man inte ska någonstans så man kan göra det på ett mer pedagogiskt sätt.

Lillskiten skötte sig fint inne i stan, det är bara jag som blir tokig på alla dessa människor som tror att det är helt okej att stoppa fram näsan till valpen och börja gulla, utan att ens fråga. Ingen skulle komma på tanken att göra så med ett barn i en barnvagn, men en valp går bra. Hänsyn, någon?

Käkade en snabblunch med Charlotte och var på gamla jobbet på Söder och träffade Karin. Jag tror lill-röding charmade in sig rätt bra hos de båda.

I måndags var vi med syrran på hennes hundträning. Sid fick leka med hennes hundtränare som gav honom beröm för hans fina gripanden. Han låg även tyst och snällt i bilen medan syster var ute och tränade Jax, samt gick in i en mörk bastu och ett avstängd duschrum. Miljöträning extreme i början på veckan alltså.

I onsdags var det sökträning igen och Sidden gjorde två jättefina vindmarkeringar, den första helt klockren! I fredags var vi i Wiraskogarna och gjorde två till, lika duktig där. Han går från klarhet till klarhet och poletten börjar verkligen trilla ner.

I fredags träffades två kullbrorsor och en till morbror (från A-kullen). Det var riktigt kul att se valparna härja med varandra, de leker ju verkligen på samma villkor. Jag och Fredrik åt en god middag i Wira med Åsa, Anders, Carina (A-kullare), Åsa och Modde (B-kullare). Som alltid när man ses rinner tiden i väg när man kommer igång och pratar, jättetrevligt hade vi. Jag och Åsa upptäckte väldigt många likheter hos varandra och likaså hos våra hundar. Det är två klickerkloka brorsor det där, och lika både till beteenden och utseende. Det ska bli jättespännande att fortsätta träna ihop och se alla valparna utvecklas.

Idag har jag och Åsa varit iväg till Rosersberg och tittat på inträdesprov för räddningshundar och pratat med räddningshundsutbildare och domare, kollat på bedömningar, vad man tittar efter, vad som krävs av hundarna etc. De viktigaste bitarna för intagningsprovet var miljö, figurantintresse och själständighet samt att ekipaget visade en vilja att lägga ner den tid och arbete som krävs för att utbilda en bra räddningshund. Jag är supertaggad, vi får väl se vad som händer nästa år. De tre bitarna kommer vi ju jobba med oavsett, då det är saker som jag tycker hundarna har en fördel av att ha vad man än håller på med för sport.

Träningsmässigt har vi jobbat med burlekar, kloss, backande, stadga/självkontroll och nosduttar samt sitt och stå. Vi har också börjat pilla litegrann på fria följet, men jag tror vi behöver jobba mer med rena fokusövningar innan vi ger oss på det igen. Sen tycker jag det är så jäkla svårt med en liten hund, usch vad jag längtar tills han blir större! 

Vi ska försöka ta det lite lugnare nästa vecka och mest landa hemma innan det är dags att ge sig av till Värmland igen. Jag och Fredrik åker antagligen ner på fredag tillsammans med Ebba och Sid. Jag hoppas, hoppas att Fredrik får ledigt på fredag så vi kan ta en sväng till Fjugesta och titta på Fanny och Thomas nya hus.

Nu ska vi iväg på skiva i Kroken med Wiragänget. Full rulle, som vanligt.

So long!