Long time no see får man väl säga. Med tanke på hur mycket jag brukar sitta på nätet, läsa bloggar, uppdatera min egen blogg, kolla forum etc, så är den här stora internetfrånvaron väldigt ovanlig för att vara mig. Det är så underbart att vara hemma och det händer hundratals saker hela tiden, det gillas starkt!

Sen jag hörde av mig senast har jag avslutat praktiken på Securitas, jättejättetråkigt för det har varit så otroligt lärorikt. Jag och Sid har tränat massa skydd, varit på spårkurs och kommit en bra bit framåt i lydnaden. Familjemedlemmar har fyllt år och grattats, Kråkan har fått börja gå ut efter tre år som innekatt och Askari har varit här och tränat sök. Jag och mamma har äntligen varit på Åland igen och hälsat på våra underbara vänner där och ridit genom åländska skogar. Det har hänt mycket med andra ord.

Nu ska jag göra min sambo sällskap i sängen. Han gick och la sig redan halv nio och jag har fått klart projekthundsrapporten sedan dess, jätteskönt att ha den klar. I morgon fortsätter pluggandet med projektrapport och psykologi. Förhoppningsvis blir det spårträning också och längre fram i veckan ska Åsa fota lite skyddsträning med Iddisen. Jag lovar att blogga från och med nu i alla fall :)

Godnatt!

1. Två bitstockar, en på marken och en i handen.

2. Sid erbjuder frivilligt sitt eller ligg och håller ögonkontakt med "figuranten".

3. a) Får bita och b) vinna bitstocken.

4. Den andra bitstocken plockas upp från marken.

5. Sid får komma in och släppa en bitstock han har i munnen och erbjuda sitt/ligg på nytt.

Bevaka, bita och släppa.

Några reflektioner från dagens två pass:

Steg 2 kvalitetssäkras genom att bitstocken svängs av och an, ögonkontakten ska fortfarande vara med figuranten.

Se till att steg 3b inte har högre värde än steg 3a så inte ägandet av bitstocken blir viktigare än själva leken hos figuranten. Träna separat på att komma och bjuda in till ny lek med en bitstock på inhängnat område.

Ingen träning påbörjas förrän Sid är i rätt läge, inte för gasad och med koncentrationen påkopplad (förslagsvis ligga stilla och titta på medan jag hämtar upp grejerna och förbereder).

Steg 5, det absolut svåraste. Att erbjuda sitt eller ligg trots att det ligger en frestande bitstock på marken. I träningssituationen lura in honom på rätt spår genom att figuranten backar undan med den nya bitstocken så de hamnar längre ifrån bitstocken på marken innan Sid behöver erbjuda nytt beteende.

Korta pass! Självkontroll, koncentration och shaping tar mycket på krafterna!

Idag har jag fått vara med på massa skyddsträning, det gillas! Har varit behjälplig i skyddsträningen för första gången, då Björn spände fast en skyddsärm på mig och lät mig vara störning och transportfigurant. Jag fick börja med att bara gå omkring på planen medan Björn instruerade mig i hur jag skulle pendla med armarna utan att hamna i otakt med fötterna. En hel vetenskap! Antingen pendlades det för mycket, eller för lite. Tillslut fick jag nog till det i alla fall. De är ruskigt tunga de där ärmarna, jag väntar mig feta muskler på högerarmen innan den här praktiken är över! Jag har dock inte blivit biten än, bara smakad i av en schäfer som tyckte den skulle prova om figuranten framför smakade lika bra som figuranten bakom...

Riktigt kul var det att hjälpa till lite mer och verkligen vara med och läsa hundarna. Björn bad mig ställa frågor så fort jag kom på någon och det var inte så svårt. Har haft jättemånga matnyttiga diskussioner och jag suger åt mig som en svamp.

Vi gjorde patrullstigar åt tre hundar och där såg man verkligen tre olika hundar med tre olika förhållanden till människor. Jätteintressant att träffa på så många olika typer av mentaliteter och få prova sig fram i hur man kan jobba med de och belöna de, samt se hur Björn och Lennart jobbar för att plocka fram just den hundens egenskaper.

Björn är mycket för att jobba med hundens naturliga egenskaper, något vi pratat jättemycket om idag. Att lägga upp övningar utan några andra retningar än det hunden har i sig själv, som t.ex nyfikenhet i patrullstigarna. Björn ser det så att det inte gör någonting att hunden misslyckas så länge vi inte gett den en uppgift. Har vi lagt ut en figurant i bra vind längs med en stig som vi går på och hunden inte tar figuranten med sin näsa och sin nyfikenhet så gör det ingen skillnad för hunden, i dens huvud har vi bara gått promenad. När hunden väl tar upp vittringen på figuranten och vi förstärker genom att följa efter den in i skogen och sen ger den vinst hos figuranten så har beteendet (och de egenskaper hunden använt) blivit förstärkt.

Björn och jag har jobbat lite med Sid idag och jag har fått tips på nya grundövningar i skyddet att jobba med själv. Sid skötte sig jättefint ihop med Björn. Jag satte igång Sid i lek med två bitstockar och Björn gick in och tog över leken från mig. Sid var då redan inne i rätt modus och Björn blev en lekfarbror på en gång. Han har bjudit på fina, tysta och koncentrerade bevakningar med uppmaning i blicken. Så underbart att se att all träning gjort resultat och det även på nya figuranter! Efter andra passet kunde Björn klämma igenom hela Sid utan att han så mycket som drog undan blicken.

Vi tränade mycket ordning och reda kring skyddsleksakerna. Ärmar låg ute på plan och bitstockarna likaså. Jag lät Sid dutta i min hand och inte få gå fram till grejerna. När han duttade bra och engagerat fick han belöning hos mig. När han kunde engagera sig bra hos mig runt skyddsgrejerna la jag honom ner och hämtade bitstockarna innan vi började köra. Nosduttarna är perfekta till sådana här övningar, då han både måste följa mig och min hand plus att jag känner stor skillnad på om han engagerar sig ordentligt eller inte.

Efter lunch utanför Tumba åkte jag hem och slängde mig i soffan. Har varit helt död resten av kvällen så det blev tyvärr ingen mer träning, även om jag planerat ett par till pass med bitstockarna samt lite störningsträning med Fredrik som bitstocksvakt. Det får vänta till i morgon.

So long!

Påsken firades i Sundsvall tillsammans med min släkt. Vi firade även min födelsedag däruppe och jag fick massor med fina presenter. Det är så jäkla bra att skriva önskelista, fick bara saker jag verkligen ville ha! Vissa till och med riktigt oväntade, till exempel att mina mostrar som inte är sådär jättehemma på hund (för att uttrycka sig politiskt korrekt) köpt tjänstetecken, spårlina och godishållare till mig och Sid! Ett par ordentliga träningsbyxor och walkie talkies (!) från mamma, pappa och syster med familj satt också väldigt fint på plats. Nu jäklar ska det tränas skogsarbete!

På påskdagen pkte jag och mamma till Birsta city och shoppade kläder till bal och avslutning. Jag är så nöjd med kläderna, helt underbara! Kan en svart moccakavaj med guldfärgade dragkedjor och utsmyckning bli så mycket annat? Längtar efter att få använda dem!

Resten av påsken har bestått av regn, dis, massa god mat och efterrätter och det bästa av allt - förkylning. Har varit däckad i soffan både i går och hela eftermiddagen idag. Jag borde kanske inte ha åkt på hundträningen idag, men med hostmedicin, nässpray och ipren har det gått riktigt bra. Nu är både hostmedicinen och nässprayen slut dock så jag fasar lite inför natten. Tur att träningen inte börjar förrän tolv i morgon...

Tredje dagen, i onsdags, började jag med att ta mig till Kista rekordsnabbt - 40 minuter mot måndagens flera timmar! Anledningen var att jag började tolv i onsdags vilket innebar noll köer, på vägen dit i alla fall...

Jag var på klubben i god tid och la ett kort spår till Sid uppe i skogen. Sen tränade vi lite lydnad i väntan på att spåret skulle ligga till sig. Lydnaden gick helt okej, han har känts svår att få fokuserad på rätt saker på senaste tiden vilket antagligen beror på att jag börjat styra lite mycket i lydnadsträningen och inte låtit honom tigga igång träning. Det blir väl så när man börjar lägga fokus på kedjor istället för på grunder. Svårt att hitta balansen där tycker jag. Vi jobbade i alla fall med fria följet där jag tillslut gav upp alla försök från min sida att "be honom jobba" och istället gick åt andra hållet och lät honom söka upp vänstersidan själv. Attitydförändringen var total! Sen jobbade vi med läggande under gång med bra engagemang och attityd, där är vi nog i hamn med ett moment om ett par pass.

Spåret gick kanonbra, poletten har verkligen börjat trilla ner nu. Härligt! Nu ser jag fram emot spårkursen om två veckor så vi kan jobba vidare på det här fina intresset. Får se om han inte blir en spårhund ändå, det är ju så roligt!

Resten av dagen bestod mest av skyddsträning där jag bl.a tittade på ett ekipage som körde igenom hela RPS-uppkörningen som ett genrep inför den årliga uppkörningen för polisen. Spännande att se vad som ingår och höra lite hur bedömningen går till.

Efter träningen, som var väldigt lerig, fick Sid komma ut och mingla lite på parkeringen där han fick tag på en leksak som han tog hundra ärevarv med runt parkeringen. När han hade gjort det började han komma in till oss som stod och pratade och bjöd in till lek med var och en av oss. Duktig fnutt!

Resten av kvällen bestod av väldigt mycket bilkörning då jag och Fredrik åkte till Sundsvall för att fira påsk. Vi lyssnade på Postcard killers av Liza Marklund och James Pattersson, det var andra gången jag hörde den och den var lika bra denna gång. Resan gick alltså ganska smidigt, även om vi båda var trötta.

För jag fyller år idag! Ska bara njuta av dagen, umgås med mina släktingar här uppe i Sundsvall, äta god mat och bara ha det bra.

Vi hörs efter påsk, glad påsk på er allihop!

Ska bara skriva klart mitt avelsarbete, sen drar jag till Stockholmsavdelningen. Tänkte försöka hinna med ett spår innan hundträningen börjar klockan tolv, det beror på hur snabbt det går att få klart det där förbaskade avelsarbetet.

So long!

Helt slut. Åkte klockan sex i morse för att ta mig ut till Botkyrka före köerna började och nu känns det i kroppen att det gått flera dygn utan ordentlig sömn. Varför jag fortfarande är vaken är för att jag skriver det sista på mitt avelsarbete som ska skickas in i morgon, det skulle jag skrivit klart idag på eftermiddagen men jag blev visst kvar på hundträningen längre än beräknat...

Vi var i ridhuset idag och tränade skydds och lydnad. Jag tittade på när Lennart körde skyddset och hjälpte några ekipage med deras lydnad. Var behjälplig som budföringsmottagare, bollkastare, störningsobjekt och andra såna där saker som det är bra att ha en praktikant till.

Efter lunchen var den officiella praktiken över, men jag åkte med fyra av hundförarna till Botkyrka BK för att träna lydnad. Det var roligt att få nya ekipage att granska och upptäcka att vi ser och tänker olika saker beroende på vad man fokuserar på. Bland annat var det en som tränade apporteringar med sin schäferhane och alla vi tre som tittade på såg tre olika saker i momentet att kommentera. En var fokuserad på hunden och såg bra fart och attityd, en var fokuserad på föraren och såg att belöningsplaceringen var lite galen, ytterligare en var fokuserad på en annan del av hunden och såg resultatet av belöningsplaceringen... Fördel med många ögon som granskar träningen!

Min egen träning blev lite ostrukturerad på eftermiddagen. Jag håller på att bygga upp någon form av helhet och vi kör mycket kedjor. Jag tror det kommer ta ett tag innan vi båda känner oss helt trygga i att jobba med längre och längre kedjor och framförallt jag måste bli tryggare i att lita på att Sid faktiskt klarar av det. På morgonen gjorde vi några kedjor där vi blandade inmarscher baklänges, ett steg fram och halt, utgångsställning, nedläggande i utgångsställning, fri, sitt och nedläggande från sitt. Det gick sådär, fast den första var helt okej och det får vi plocka med oss.

Senare på förmiddagen körde jag kedjor med ett steg fram och halt och tänkte sträcka antalet repetitioner före belöning tills jag kunde göra uppåt tio steg och halter. Jo, tjena. Fick kämpa länge för att få till ett steg halt, ett steg halt (alltså två repetitioner före belöning) utan att Sid tappade fokus efter första halten eller blev galen och hoppade (!) i första steget.

Efter lunch på Botkyrka BK gjorde jag liknande kedjor som på morgonen men det var jättesvårt. Kanske ska nöja mig med bara själva framföringen första gången på en ny plats och sen kanske bara köra en kedja, belöning och resten detaljträning. Blir roligare för både honom och mig.

Sista lydnadspasset för dagen tänkte jag bara köra detaljträning men på vad kom lite vart eftersom, som sagt - ostrukturerat. Tillslut blev det en salig mix av utgångsställning och fritt följ, framförgående, nosduttar, näsnosduttar, backande, platsliggning m.m m.m Hm, behöver jag överhuvudtaget berätta att fokuset inte riktigt satt där det skulle? Inte kom han tillbaka med grejor heller... Vad lär jag mig av det här? Jo, inte träna när man är trött och inte riktigt kan ge kvalitet på träningspasset. Som om jag kommer komma ihåg det i morgon.

Nej, nu måste jag gå och lägga mig innan jag somnar på tangentbordet.

So long!