Sitter och käkar frukost och ska snart möta Börnis för att bege oss till stallet. Börnis har Jägex idag och själv ska jag sitta på Hunklektion och lyssna om foder och vad hunden behöver. Jag hoppas, hoppas, hoppas att det blir en diskussion angående föreläsningen i fredags, vore intressant att höra vad alla tyckte. Jag ska sammanfatta föreläsningen i bloggen nån dag.

Annars då? Rätt lugn dag, ska försöka få tag i Studiefrämjandet och anmäla oss till en hemsidekurs till projektarbetet, samt hoppas få en pratstund med Kerstin angående min praktik.

Ja, inte så mycket mer att säga såhär på morgonkvisten.

Ha en bra dag allesammans! 

Efter en dag ute på isen kom jag hem och stöp i soffan framför TV:n, min hund gjorde samma sak.

I morse gav vi oss iväg till... ja, vad hette det nu, Skivtjärn? Hade sett fram emot en fin dag med massa skidåkning, dragträning och mys i solen. Den fina dagen vet jag inte om jag fick, det småsnöade av och till och var väldigt kallt, men på det stora hela kunde det ju varit värre.

Dagen började i kaos då ingen visste var vi var eller var vi skulle ta vägen. Allt ordnade upp sig efter en stund. Vi fick vänta väldigt länge för att få tag på ett par skidor (eller, egentligen var det väl pjäxor som saknades) för tydligen arrangerades det skolmästerskap i längdskidåkning samtidigt. Tillslut fick vi i alla fall tag på varsitt par och plockade på oss skidor. Och dessa skulle ju vallas... Sen skulle vi ha en elastisk lina till Trazzel och den tog ett bra tag att få fatt på. Det hann alltså bli några timmar av väntan innan vi äntligen kom ut och åkte.

Lina och Trazzel fick åka före för Trazzel har ju en naturlig fallenhet för det här med drag. Ebba och jag åkte bakom och när Trazzel drog iväg blev det en j-vla fart på Ebba! Alla fyra tycker vi det här är fruktansvärt roligt och hade lätt kunnat vara ute och åka hela dagen.

Hundarna blev dock rätt trötta efter ett varv runt sjön så vi bestämde oss för att ta lunchpaus. Börnis och Toy mötte upp oss ute på isen och så satte vi oss i solen och käkade lunch.

Efter lunch hade vi tänkt åka en vända till men jag tror jag har fått någon sträckning eller liknande i ryggen som gjort ont i flera dagar och det visade sig att skidåkning inte hjälpte. Märkligt? Börnis skulle ta Ebba på en tur men hon backade ur. Fegisen. Hoppas vi kan åka upp till Hembygdsgården och dra någon kväll framöver, man får passa på så länge det är snö och man har tillgång till skidor. 

Ebba har fått prova att apportera fågel idag också, men det visade sig att hennes andel labador inte hade lämnat efter sig något vidare stort fågelintresse. Första gången provade vi med en fasan (det där med dummies har vi redan avverkat) men då nosade hon bara på den för att sedan vända bort huvudet och kräkas. Sen provade Lina med skata också men Ebba bara nosade, att plocka den i munnen tyckte hon verkade vara en rätt korkad idé.

Trazzel tyckte väl fågelapportering var lite mer ok, men han tog det dör med "plocka" lite väl ordagrant för han ruskade så fjädrarna flög åt alla håll. Fasanen var verkligen en plockad fasan efter Trazzels behandling. Något att jobba på för Lina, jag hoppas hon kommer ihåg vilka problem hon hade med apportbockar och metallapporter i början och de apporteringarna är hur fina som helst nu. Allt går med den hunden, men det krävs massa jobb. Jag kommer i alla fall aldrig sluta imponeras av Lina och hennes ihärdiga tålamod, jag hade nog tagit till stekpannan för länge sen ;) (jargong) Han är en riktigt cool hund Trazzel, skithäftig rent ut sagt. Har ni aldrig träffat en långhårig vorsteh ska ni försöka göra det, i alla fall om alla är som Trazzel.

Idag låg han i Linas knä hela lunchen och han är väl sisådär 75 cm hög... Så han är gullig också, fast vi retades lite med honom.

Vi åkte hem strax efter lunch när vi insåg att vi inte skulle bege oss ut i spåren något mer. Väl hemma efter en promenad från Lina kastade jag mig som sagt i soffan, helt slut. Huvudet värker efter en hel dag med för liten mössa, men jag hade fått låna termobyxor av Lina så jag frös inte i alla fall.

Ikväll blir det mest viloläge, ska försöka träna lite inne och komma på vad sjutton vi ska träna på söndag... Om Ebba orkar vill säga, hon ser väldigt utslagen ut för tillfället...

So long!

Jag och Börnis bestämde, efter en lång helg med intesivt pluggande, att bli lite nostalgiska framför den gamla Disneyklassikern Lejonkungen (tack Lina!).

Men då den intensiva plugghelgen mestadels bestått av beteendeekologi och etologistudier kunde vi inte gjort ett sämre filmval, för OJ vad den analyserades sönder.

För det första, hur kan Simba vara Mufasas enda son? Han lever ju i ett harem av lejoninnor och reproducerar sig bara med EN utav de, låter ju inte särskilt smart.

För det andra, vem är pappa till Naala? Om det inte är Mufasa som är det så borde Mufasa dödat henne när han tog in Naalas mamma till sitt harem för att hon så snabbt som möjligt skulle få ägglossning igen - så han kunde para henne och fått föra sina egna gener vidare.

Simba säger i en scen att han är Scars ende brorsson, alltså kan Mufasa inte ha fler ungar. Dålig reproduktionsstatistik för det lejonharemet.

Alltså borde Naala och hennes mamma överhuvudtaget inte vara välkomna hos Mufasa och hans lejoninnor då de borde tillhört ett annat harem.

Eller är Mufasa ändå Naalas pappa? Hög inavelsgrad på Kiara i sådana fall. Och är inte Scar pappa till Kovo? MYCKET hög inavelsgrad på deras avkommor i så fall. Känns som skrivet i stjärnorna att det inte kommer finnas så många lejon kvar i området kring lejonklippan inom en snar framtid.

För det fjärde - apan Rafiki. Var är alla hans brudar? Med tanke på den rumpan och de vackra, starka färgerna i ansiktet borde han vara hett eftertraktad bland aphonorna (supernormalt stimuli).

För det femte, har någon sett hur Simba och övriga egentligen ser UT? Vilka lejon ser ut som ledbussar med spikraka skuldror och överarmar samt extremt kohasiga bak?

För det sjätte, vilken lejonhane beger sig ut i skogen och bosätter sig med ett vårtsvin och en surrukat när han förlorar sitt harem till en annan hane? Borde inte han börja leta efter nya honor och bilda sig ett eget harem? Ja, det sägs ju att depression kan slå ut de flesta naturliga beteenden och behov.

För det sjunde, hur kunde Naala överleva att Scar tog över Mufasas lejoninnor? Hon borde ju ha strykit med av samma anledning som under "för det andra..."

Och till sist, någon får gärna berätta vilken del av zebran det är hyenorna får av Scar, får inte riktigt in den biten någonstans på en zebrakropp.  

Förutom allt detta var filmen förstås lika underbar som vanlig och jag grät gott (också som vanligt, fruktansvärt blödig).  

Blir nog inte så mycket bloggande idag, men i morgon hoppas jag kunna göra en sammanfattning av helgens tränande och andra bravader.

förmiddagen idag har bestått av plugg och saneringen efter gårdagen då jag och Börnis lagade piroger och umgicks med Let's Dance.

Sen möttes jag, Börnis och Lina och gick en sväng förbi centralskolan och kollade ut lite nya legor. Sen gick vi hem till Börnis allihop och bakade bullar (!). Jag lovar, det är fortfarande Carro som bloggar.

Här är vi nu och ska laga middag tillsammans, käka och ha myskväll. Ikväll efter mörkrets inbrott (och efter att lugnet lagt sig över Forshaga) tänkte vi åka till centralskolan och köra kvälls/nattsök. Det ska bli riktigt spännande, jag som är så fruktansvärt mörkrädd får försöka dölja mina känslor så gott det går :)

Hoppas på en trevlig kväll och ett spännande hundäventyr inatt.

So long! 

Idag saknade jag den här lille filuren (igen). Han hade tyckt skolgårdssöket varit skitkul. Det får bli mycket sånt bus nästa gång jag dognappar honom.

Kanske, kanske saknar Ebba honom också...

Borde göra väldigt mycket nu när jag helt plötsligt fick så mycket tid. Nu ska jag i alla fall ut och gå med jycken min och sen blir det förhoppningsvis lite sökträning med Lina och Börnis ikväll. Börnis får vara figge och hennes pudel Toy (inte toy-pudel) vara belöning. Vi gömmer Börnis i något trångt skrymsle och när Ebba eller Trazzel hittar kastar hon Toy över huvudet och så får hundarna jaga.

Observera att jag bara skojar. Eller möjligtvis mobbar populationen dvärghundar. Eller inte hela populationen dvärghundar (kom på att DP brukar läsa min blogg ;)) utan möjligtvis bara Börnis. Vem vet, vi kanske kan få till lite sök med Toysilojsan också?

Pratade precis med Börnis och bestämde mig för att gå ner och möta henne i stallet. Har varit på tok för lat idag, inte, inte bra.

Drömde i natt att det badade massa mallar i en klarblå pool, vi var på kennelträff hos Åsa och Modde. Hela poolen verkligen kryllade av rödsvarta monster och Lava och Jaffa sprang runt poolkanten och lekte poliser. Askari åkte vattenrutschbana. Jag borde gå till en sömnterapuet.

Om drömmen skulle vara något av en sanndröm (skåpbilen i drömmen om Knertens obefintliga kulor var ju sann) så skulle Lava föda minst tio-femton valpar, samtliga skulle bli mörkröd eller röda med svarta toppar (alltså antingen som Knerten eller Lava). De skulle ärva Lavas smäckra kroppsbyggnad men bli högre än både Lava och Knerten. Alla skulle vara livliga och galna (överallt och ingenstans) samt älska att bada. Och Åsa och Modde skulle bygga en stor tempererad pool med vattenrutschbana. 

Syrran hade med sin schäferpärlan på jobbets hundträning igår. En av hennes jobbarkompisar blev mäkta imponerad av Nebbies alldeles perfekta kroppsbyggnad.

"Ett ben i varje hörn, den perfekta bruksschäfern!"

Syrran tittade på henne med (kan jag tänka mig) lite höjda ögonbryn och förklarade att hon kommer från en av Sveriges största utställningsuppfödare.

"Oj, då måste han va missnöjd med henne!".

Kul och annorlunda komplimang till ens hund ;) Nu är det ju så att Nebbie har hp på uts och blev väl till och med BIS på nån valputställning för 10 år sedan? Fast det kanske säger mer om domarna för 10 år sedan än Nebbie som utställningsschäfer. Idag hade väl domarna rynkat på näsan åt henne (men det är ju mest Jezzes fel).

När jag kom med henne till skolan blev ju en av mina lärare överförtjusta "Åååh, den GAMLA typen schäfer!".

Foto: Christoffer Jansson

Still going strong vid 10 års ålder tycker inte jag är så illa.