Ligger i sängen med datorn och är helt slut efter dagen.

Åkte över till Åsa på förmiddagen för att återigen få lägga tassarna på guling, dricka kaffe och snacka lite skit. Idag stod lydnad på programmet och vi vandrade ner till sjön för att träna alla fyra, idag var det tre gulingar och en svarting. Ebba såklart, Morsan Jaffa, storasyster Lava och Mr Confused himself - som dagen till ära inte alls va så confused faktiskt. Han fick träna det mesta ur lydnadsettan och lite kryande. Började med ff för att "connecta" lite igen, va några veckor sen vi kamperade ihop på lydnadsplan sist. Körde långa raksträckor, några vänstersvängar och lite serpentiner för att se att han va med och det va han! En dröm att gå fritt följ med, precis som Ebba när hon är i form.

Tränade ställanden front mot front. Han har ruskigt snygga ställanden och stannar snabbt och säkert utan tassande, så idag tänkte jag stretcha det lite och köra mera kvarstående. Men det räcker med att han tassat och jag bryter en gång så tassar han i ställandet nästa gång. Och jag vill inte gå vidare på nästa del i kedjan om inte den första redan finns. Men jag är säker på att det kommer, ibland försöker han ju "tjuvställa" sig men är jättekonsekvent med att inga ståkommandon kommer förrän han följer med bra med bra swung och säkerhet i steget och det fungerar ju. Tränade kvarliggande medan jag gick runt och försökte störa honom och komme göra samma sak med kvarståendet nästa gång vi tränar ihop, och ta det helt och hållet separat nån gång för att träna lite extra på det. Men snyggt är det påväg att bli, riktigt snyggt!

Kvarligganden gick bra och likaså krypet. Har som sagt inte tränat på länge så jag va tvungen att tänka efter lite hur vi gjort. Targetkunskap, lugn och ro i liggandet och sen variera mellan targetkrypande och frivilliga krypanden. En tass i taget, lugnt och metodiskt men ändå försöka "stretcha" krypsträckan sakta men säkert. Att krypa längre och längre sträckor känner jag att man kan lägga mer fokus på när beteendet är döpt och klart, krypteknik och rätt sinnestämning känner jag är viktigast just nu (framförallt eftersom skälla-krypa är så roligt!). Jättespännande att se att han kommer ihåg och är så duktig, guling :)

Apporten gick sådär, prova att demolera den lite kan man alltid - men det gick såklart inte hem. Fick till ett par bra repetitioner och det vet jag ju är på G.

En rolig sak med att träna guling är hans attity och positivtet. Blir någonting fel och man markerar det genom att ge "felsignal" och gå ur position själv blir han nästan överlycklig!

"Ja, jippie! Det blev fel! Jag får prova en gång till!"

Arbetet känns mer belönande än foderkulor och köttbullar, snacka om en hund man måste vara noggrann i inlärningen på eftersom det kan bli svårt att rätta till fel utan att ta till metoder jag inte vill använda. Förstås det vad jag menar? Allt verkar vara så självbelönande för honom att en felsignal verkligen måste bli en inlärd signal likaväl som ett bra. Man måste också vara jättenoga med att inte klappa om, springa, röra sig roligt eller någonting liknande när det har getts felsignal, för då har man helt plötsligt gett en belöning!

Tänkte  på det vad gäller Ebba också. Hon blir ju rätt frustrerad av sin felsignal och nu när jag tränar starter-utan-pip i ff blir frustrationen och således också pipandet ännu värre efter en felrepition. Så där måste jag vara supernoga med att lägga ner henne och verkligen ta en timeout (kort sådan men ändå) efter en felrepetion för att ha lika bra förutsättningar till en lyckad, ny repetion. Det blev till att tänka till lite. Sen har jag strikta restriktioner på hennes ff-belöningar, torrfoderkulor från handen är maxad belöning för att inte höja hene för mycket. Försiktigt kastad utåt-bakåt KAN va okej någon gång, men sparsamt, sparsamt och lugnt, lugnt. Vi ska rikta om den där "hej, jag heter Ebba, jag är galen och ääääälskar att gå fritt följ!!!" (rullande ögon) till "hej, jag heter Ebba, ur vägen och stör inte - jag fokuserar på det roliga fria följet" (stadig blick). Ska bli intressant :)

Hon har ju trängt lite då och då i fria följet och det tränade vi också idag, jag höll blicken lite framåt-vänster när jag gick och hon trängde faktiskt inte alls. Vet inte om det var en bra dag eller om det verkligen hjälpte, jag tror faktiskt på det senare.

Ebba fick även göra apporteringar (JÄTTEfina, klickade efter gripande-galopp mot mig och belönade i fotposition första gången, andra gången fick hon ett "Ebba-hit" precis vid gripandet för hon busade lite mycket försa gången och sista gången helt tävlingsmässigt). Kan inte bli mer än nöjd där, undrar vad det var för tjall med apporteringarna där för en månad sen?

Vi tränade även nedlägganden vid sidan med fokus på snabbhet (intensiteten till inkallningen) samt backa. Nedläggande kanonbra!! Körde ett tiotal repetioner utan minskad intensitet -tummen upp-. Backandena lite sämre, vi jobbar på.

Det var hunddelen av dagen för de som bara är intresserad av det :)

Lydnadspillade lite med Ebba i väntan på middan, inomhus i vårt inte allt för stora kök men en hel del nyttigheter blev det. Backa, kloss, ligg/platt kontroll, fjärr och rutan hade jag planerat och det blev lite pillande med allt. Mest gick dock åt till klossträningen. Tränar på att hon ska stå med båda tassarna med lugn och koncentrerad attityd. Har Fredrik verktygslåda som kloss, vill ha något helt olikt hennes tasstarget för en tydlig signal om vad som gäller. Med targeten jobbar vi ju fullt ut med energi och distinkta, aktiva rörelser medan jag på klossen vill ha lite mer "lugn och ro". Fick gå tillbaka en bit och börja klicka för två tassar en stund, sen klickade jag ett par gånger medan hon fortfarande stod på klossen och hon fick belöning i position. Gick hon av väntade jag på två tassar och gjorde samma sak igen. Avslutade med att hon fick gå på - klick-belöning på plats och sen ett klick i position. Kändes riktigt bra.

Fjärren körde jag flera uppsättanden, det va ett bra tag sen jag körde så jag vill "värdeladda" slutet lite mer. Sen körde jag från sitt och så ligg-återgång-sitt och belöning. En eller ett par från stå också men det är på tok för trångt för att kunna göra det bra (tävlingsmässig pose och ordentliga handtecken funkar inte så bra i köket, framförallt inte när Fredrik samtidigt försöker laga mat). Relativt nöjd, lite fööör tagg och ville lite för mycket (Ebba alltså) så röreslerna blev mer stora och snabba istället för som jag vill ha de, koncentrerat med energi. Vi jobbar vidare på attityd och baklängeskedjning.

Rutan fortsatte jag som jag och Lina börjat med shaping. Det är ett kul sätt att jobba "konkontroll", även om det inte ger jättestora resultat så tror jag ändå att det ger resultat på någon nivå.

Stimulikontroll på ligg och platt (hakan i backen) går långsamt framåt. Hon förstår grejen ibland men jag undrar om det mer är slump. Ungefär 50% lyckanden, inte så bra men vi fortsätter ändå. Hon lägger ju inte av om det blir fel "för ofta" eftersom både ligg och platt är hennes favoritbeteenden. Jag håller alltså på och jobbar med att hon ska förstå skillnaden mellan kommandot ligg och platt, att hon vid platt ska ha hakan i backen och ligg ha huvudet upp. Jag försöker vara snabb efter liggkommandot och klicka så fort armbågarna når marken innan hon "hinner" lägga ner huvudet. Vi jobbar som sagt vidare.

Backandena va svåra att göra inne eftersom jag vill kasta belöningen bakom henne och vårat köksgolv verkar ha en förmåga att luta in mot alla springor, så kör man med godis (mest praktiskt inne) så försvinner de mer eller mindre alltid in under kylskåp, frys eller diskmaskin. Några korta backanden blev det i alla fall.  

Måste planera ordentligt vad jag vill ha ut av lydnadspillandet under vintern. Jag ska ju försöka minska ner på antalet ordentliga lydnadspass och försöka köra mer "nyttigheter" inomhus istället. Har tänkt mig att jobba med kroppskontroll (backa, klossträning, olika kroppskontrollövningar), rutan såklart och fjärren. Ska också jobba mer med kommandon, få både henne och mig säkrare på döpanden av beteenden. Omvänt lockande och kvalitetssäkring (gillar inte uttrycket doggie-zen men nånting i den vägen). Får se om jag kommer på något mer pill att göra inne under de dagarna som lydnadsbehovet trycker på men vi redan avverkat veckans dos av ordentliga träningspass. Är stolt över mig själv som lyckats avhålla mig så länge från lydnadsträningen med Ebba, det var nog behövligt. Motivationen för skogsarbetet har helt klart ökat och motivationen för lydnadsarbetet kommer bara bli (ännu) större av det här. Tummen upp!

Idag har det stått S K O G S A R B E T E på schemat. 7 hundar skulle avverkas ute i skogen och 5 människor skulle avverka dessa på ett givande och bra sätt. Sex gulingar och ett svart får samt fyra rävar och en grön. Det blev en mycket bra dag!

Vi började i Wiraskogen med sök. Åsa hittade perfekta pinnen att hänga upp påsen med träningsgrunkor i, men Eva tittade in i skogen och sa "där ser det bättre ut att börja". "Ja, då börjar vi där då", sa Åsa och tog ner påsen igen. Vi gick tre meter till in i skogen och VILKEN SKILLNAD! Åsa hittade visserligen ingen lika bra påshängare, men där blev vår start och vi började valla av.

När rutan var vallad var det lilltösen som fick börja. blott fem månader kutade hon fram genom skogen som ett gulsvart yrväder och hittade både matte, galna gummor och glada gubbar ute i skogen (förlåt Åsa och Anders men det va klockrena beskrivningar som ni själva bjöd på! :)

Efter lilltösen var det storgrabbens tur, en Askari Sr hade Åsa lovat mig att få se och det var med spänning jag la mig i skogen för att få se denna förmodade skönhet. Tre bollar i fickan som skulle levereras efter sex skall. Men när jag låg där i skrevan mellan bergen slog det mig, svenskskydd, avsök, munkorg?! Hur 17 hade de tänkt det med bollen?? Men så kom jag på att han är ju Askaris pappa så han kan väl dribbla in bollen, det löser sig. Så kom han och ett bestämt liggkommando skulle ges. Min röst bröts en aning efter den långa tystnaden i skogen och den konstiga vinkeln på både lungor och stämband (bergsskrevor är inte direkt gjorde för artikulation). Trots det backade han ut och la sig och skällde och jag kastade bollen (han hade ingen munkorg). Reste på huvudet för att få se åtminstone en skymt av skönheten, men det fick jag minsann vänta på tills efter sista skicket och återkomsten till stigen.

Nästa hund återigen en svenskskyddshund och nu skulle det bli transporter och hela kalaset. Och jag kunde inte låta bli att småle för mig själv när jag låg där i min skreva (hur bra lät det på en skala?) och blev utskälld av en malinutt - för att se (höra) duktiga hundar i arbete är så himla härligt!

XXX

Sen var det dags för skogstrollen från Wira. Började med Lava och jag var återigen tillbaka i skrevan. Lava skulle få direktfigge på första skicket och som jag förstod det även en liten synhjälp. Men någon uppmaning om synhjälp kom aldrig utan helt plötsligt hörde jag tasssteg i skogen och kastade mig ner med huvudet före i skrevan. När Lava kom fram började jag direkt prata med henne samtidigt som jag reste mig upp och prasslade med köttbullspåsen, men när jag fått upp huvudet ur skrevan (0,25 sekund) så var mallefröken borta! Hon tyckte antagligen att jag var aaaldelles för långsam så hon likagärna kunde ta en vända tillbaka till stigen med fastrullen innan jag hade halat fram den där köttbullspåsen. Tillbaka kom hon snart och köttbullar delades ut i massor. Det är kul att hitta folk i skogen!

När Lava var klar letade sig hon och jag tillbaka till Finnberget för att hämta guling (Askari, eller Yago Jr (Eller Mr Confused också kallad). Jag skulle köra Askari idag och första skicket gick på Anders som skulle göra en liten poppis genom att visa sig mellan granruskorna. Ja, en liten bildpoppis vart det men det lät som att hela granen skulle följa med :) Askari taggad till tusen och drog som ett skott innan jag knappt hunnit säga "ssss..." när jag kommit till "ök" va Askari redan framme hos Anders, och han vägrade bestämt att gå därifrån i första taget!

" Köttbulle? Köttebulle??? KÖTTBULLE?? Nehe, nu skriker de på mig också. Jaja, jag tar den här lösrullen, men när jag kommer tillbaka är det bäst för dig att du plockar fram köttbullar (spänner ögonen i). "   

Tillbaka kom han och vi gick på påvis över stock och sten. Var en aning kluven i början mellan husse med goda köttbullar och skolfröken som säkert hade andra roligheter på gång om man följde med henne.

Skick åt andra hållet med två tomslag som följd. Sen skick igen och BINGO - figge! Med köttbullar?? Mr Confused kom efter ett par rop från stigen och så gick vi på påvis, den här gången ett påvis som blev en nära-döden upplevelse. Tillbaka på stigen säger Åsa att "du kan faktiskt GÅ med honom ut, han kan få släpa dig i lugn takt istället för att ni ska slå er halvt fördärvade". Sagt och gjort, nästa skick GICK vi ut och skicket efter det fick han springa själv sista biten. Tror det blev sex skick totalt och han gick riktigt bra grabben. Kändes jättehärligt att köra med honom, helt otroligt att han gick så fint trots att husse gick precis bakom på stigen. Han är en riktigt go skit den killen, såna får de gäna tillverka flera av!

Efter Askari var det dags för Ebba. Ebba fick göra fyra vinövningar idag som jag ville prova på istället för popuperna. På grund av bristen på vind fick vi modifiera runt lite och försöka gå i de riktningar som vinden behagade ta. Hon tog det faktiskt riktigt bra, vissa gånger mer övertygade än andra men helt klart jättelyckat och jag har fått något att jobba vidare på. Sista övningen var hon riktigt övertygad på var figgen låg så vi bröt efter den för att få en bra minnesbild till nästa gång. Det kändes riktigt bra, framförallt då sista gången, och jag måste bli bättre på att hitta fler såna gånger i vår träning. Läsa av när hon verkligen vindar luftvittring och se när hon verkligen är övertygad, och då bekräfta genom att släppa på henne. Ja, det finns en del att jobba på men oj vad man lär sig. Det är så roligt!! Ebba va påväg att döda alla köttbullar och självservering tycker hon är ett bra ord. Hon va påväg att bli såld också men då skakade jag bestämt på huvudet. För trots att hon är som hon är så är hon trots allt som hon är, min Ebbaluring. Även hon kommer nog bli bra en dag (bättre), vi lär oss tillsammans.

Sist men inte minst va det Goffans tur och då placerade jag mig under en tät gran en bit fram i rutan. Va riktigt mysigt att ligga där nu när man började bli lite trött i kroppen och dessutom va det rätt varmt därunder. Jaffa kom på löst påvis så vi kunde mysa och äta köttbullar alldeles för oss själva (Åsa ville kanske inte ge sig på bergsbestigning - fullt förståeligt i sådana fall!). Efter en stund saknade de oss på stigen så vi va tvugna att lämna vår sköna lega och bege oss tillbaka.

Hög tid för fika tyckte vi allihop och mackor och kaffe serverades hemma hos Åsa och Anders. Behöver jag säga att det var väldigt gott efter en förmiddag i skogen?

Efter fikat begav vi oss ut i skogen vid Starrmora för att köra uppletande. Mycket roligt finns att skriva om det också, som snitzeljakt (far och son syndrom), kissande hundar och mörkräddhet (gissa vem). Men min kära sambo står och stampar i hallen och vill att vi ska åka (Eken fyller år) så det är bäst jag lämnar datorn nu.

Tps och råd som jag sög åt mig av bara haglade över nder hela dagen. Så härligt att köra med flera hundar som kommit en bra bit i träningen, man lär sig så mycket som ny i sporten då. Rookien kom hem som lite klokare, jag vet att svartingen kom hem som lite tröttare och jag tror gulingarna gjorde detsamma. Har jag rätt?

Tack för en härlig dag!

Håller ju på och tränar vittringen med Ebba nu och tycker det går prima framåt. Försöker träna det så ofta jag hinner och i skolan är hela hennes utebox full med vittringspinnar. "För att frysa bort dofterna?" frågade någon, men nej - för att det är perfekta stället att träna på.

Jag har funderat en del på det där med att få bort dofterna från använda pinnar, med hundars fantastiska näsa borde det ju vara fullkomligt omöjligt. De vanligaste teknikerna är väl att frysa, koka eller diska. Men ingen av dessa borde ju kunna få bort våra doftmolekyler.

Om man lägger ett spår när det är minusgrader ute så binds ju vittringen i marken så du kan gå spåret med hunden flera veckor senare, så har jag hört det i alla fall. Alltså borde man inte kunna frysa bort vittring utan snarare frysa in vittring. Den kanske blir svagare, men det är ju allmänt känt att det som fryses håller.

Om man kokar någonting, däremot, så borde ju doftmolekylerna bli svagare. Vid kokning frigörs ju saker och ting, vid matlagning blir ju alla dofterna starkare när det kokar - ganska logiskt eftersom det borde innebära att molekyler bryts upp och sprids över större områden (hoppas vid Gud att inte Anne läser det här...). Alltså borde man bara förstärka doften genom kokning.

Diska i diskmaskinen då? Jag tänker att diskar man en form som det varit t.ex. tomatsås i (som jag tycker luktar ganska mycket) så inte 17 luktar den tomatsås när man tar ut den igen (inte för min näsa i alla fall). Borde vara en bra metod alltså. Men det är ju sällan ugnsformar eller dylikt är av trä, och träslevar och dylikt vet man ju att de inte på långa vägar är lika lätta att få rena.

Trä borde ju vara det mest tacksamma materialet för doftmolekyler att fastna på (undantaget tyg då kanske), antagligen därför många hundar har lättare att hitta utlagda träaföremål än t.ex metallskedar i uppletandeträningen.  Jag vet inte.

Vad jag vill säga är att en använd pinne, en plockad pinne eller en touchad pinne är en förbrukad pinne för en oerfaren hund - i min träning. För en hund som däremot kommit en bit på väg i sin träning (eller som heter Trazzel) så kan man ju köra på redan förbrukade pinnar och se till att de ska hitta pinnen med starkast vittring på, men i början av en grön hunds träning tycker jag det är rätt taskigt (om man då, som sagt, inte har en vorsteh). 

Lite tankar om vittringsapportering såhär mitt i natten.

Igår va en riktig hunddag. Gick ut med Stoffe mellan halv tolv och två och sen ut och spårade mellan tre och fem. Gick bort till Grossbol och la två ängsspår bland träden där (hm, lät knepigt, men när det är mer gräsytor än trädytor är det väl ändå en äng?). Båda hundarna fick raka spår, inte alltför långa och med godisrör med jämna mellanrum.

När jag lagt spåren körde vi lite lydnad på Grossbolsskolans basketplan. Ebba fick träna backa och vänsteromsvängar i fria följet. Backa gick sådär, jag skulle vilja klicka för rörelse bakåt men trots att jag övat upp min timing massor så blir det alltid klick för stopp. Kan bero på att hon alltid stannar! Hennes vanliga klisterhet kanske, backa mer än fyra-fem steg är totalt omöjligt! Men jag ska kunna få henne att backa minst tio meter ut från mig, för kan hon det borde det inte bli lika farligt att springa ut! Att backa henne tjugofem meter tror jag inte jag klarar av, men 10 är överkomligt. 

Fria följet tränade vi genom att utnyttja basketplanens linjer, gick runt, runt, runt på samtliga vita linjer så hon fick träna alla möjliga typer av vänster omer. Gick helt ok! Jag klickade för de bakbensrörelser jag vill ha och den attityden. Gnäll i starterna, annars ok.

Askari fick inte krypa på asfalten, det kändes inte snällt. Istället tränade vi ställande under gång (front mot front). Gick kanonbra så jag la även in lite kvarstannande och började gå mer och mer tävlingsriktig position (alltså bredvid honom) lite försiktigt, men det gick jättefint.

Spåren gick sådär med båda hundarna, Ebba tog luftvittring och plöjde fram på den - fast spårade stundtals jättefint. Framförallt när det kommer "svårigheter" eller "annorlundheter", t.ex när spåret gick nerför en liten backe och längs med en sluttning, då spårade hon kanon. Bara att träna mera och verkligen jobba med att hon ska få ner näsan. Ska köra mera foderpluttar i spåret men ffa prova de foderrutor som Åsa berättade om igår.

Askari  flippade en hel del om man säger så. Spår, spår, spår, ÅH! den här gräsmattan har jag aldrig varit på! Jaha, spåra, ok, spår, spår, spår. HÄÄÄÄR vill jag kissa! A, spåra, ok, spår, spår, spår. Åh, vad är det som luktar... nehe, ok, spår, spår, spår. TJOHOO! vad kul vi har, spår, spår, spår. Åh, vad... ok, spåra, spår, spår, spår.

Han spårade sista biten till slutet jättefint (fått vittring på att det va nåt där?) och det va ju tur ;) Och när han väl spårade gjorde han det hur fint som helst, och han hade hela tiden stenkoll på var spåret gick. Bara fokus som ska hållas så blir det ju kanonbra.

Träffade Lina och Trazzel borta vid Grossbol så vi tog en promenad bort till Djurens butik. Köpte hundmat och julklappar till hundarna och till Fredrik. 

Sen vart det en lugn kväll med trötta hundar och photoshoppill för mig. Fredrik kom vid niotiden och vi käkade chips och kollade på film. Mysfaktor hög.

Har precis kommit hem från sisuskogen där jag, Börnis och Lina har tränat uppletande med alla hundarna. Det va så otroligt härligt ute i skogen, jättefint väder, massa snö och lagom varmkallt. Härligt när man har precis lagom mycket kläder på sig också.

Alla hundarna gick jättefint idag. Linus gick bra ut på djupet och efter att ha sprungit av det värsta började han koppla på näsan också! :) Trazzel lyckades fokusera på skogen och nite på alla konstiga skidåkare som kom åkande så där ska Lina va nöjd! Ebba gick som en klocka, hon ger sig verkligen inte när hon är där ute och kommer inte in förrän hon har hittat något. Jättenöjd med henne idag. Askari fick ett skick med "synretning" alltså han såg när vi la ut grejen. Det räckte verkligen med det enda skicket utan retning för han gick ut jättefint och plockade grejer snabbt och säkert i racerfart. Riktigt duktig. Han fick några sökslag också med Börnis som figge, det va nog dagens höjdpunkt. Han verkade glad över att sökskynket äntligen kom fram även i Forshaga :)

Nu ska jag skriva lite mera loggbok på hemsidan, håller på och laddar upp alla gamla träningar där som jag har haft "skräpandes" på datorn. Sen ska jag städa och fixa i ordning lite här hemma eftersom jag får finbesök ikväll. Börnis kommer hit och käkar och så ska vi se på Pirates 3. HP2 går på TV ikväll men Börnis står inte ut med reklamavbrotten, så det blir en DVD istället. Va länge sen jag såg Pirates 3 nu, ska bli mysigt.

Så, inte tid att sitta här längre. Hörs senare!

ÅSA, ANDERS! Jag är hemskt ledsen att behöva säga detta, ni har under ett par år nu trott att ni har tre malinoiser (va 17 heter de i plural?) hemma varav två är av er egen, fina uppfödning (eller en och en halv i alla fall måste man ju få säga). Men jag har idag kunnat bekräfta att en utav de tyvärr inte är av den ras ni trodde... Inte ens den art ni trodde...

Ända sen han kom hit till Forshaga har han haft ett dille på att leka med Kråkans kattleksaker. Små, små tygbollar har puttats och rullats och kastats upp i luften. Inget mer med det, även hundar kan väl gilla små rosa bollar... Framförallt för tvååriga, snygga mallehanar är det säkert helt normalt beteende..

Sitter man i soffan och ser på TV vill han gärna ligga på en, med tassarna på bröstet på en och riktigt gosa sig in under skinnet. Får han inte möjlighet till det så stryker han sig gärna mellan ryggen och ryggstödet. Ja, han är av en go sort, inget mer med det...

Häromdagen tappade jag någonting på golvet, har för mig att det var en penna eller en klicker eller något, reflekterade inte så mycket över det då. Mr A på en gång fram och slog på den med tassarna, rullade den från tass till tass med krökt nacke och framåtspända öron. Jaja, inget mer med det. De kanske leker så de här belgiska sakerna...

Han sover i sängen, gärna under täcket, men det är det ju många av hundsort som gillar.. Inget mer med det alltså.

Han gäspar liksom i falsett vilket ibland följs av ett jamliknande ljud. Men inte tänkte jag på det, han behövde väl bara lite 5-56 i mungiporna...

Men idag, ja idag... idag... Jag sätter mig vid datorn för att fixa lite saker och Ebba ligger i soffan och sover. Askari lägger sig på golvet bredvid mig och vad gör han? Jo han lägger sig och slickar frenetiskt på tassarna för att sedan dra de bakom öronen. Som när katterna tvättar sig, ni vet. Sen kurar han ihop sig som en boll med nosen under låret och ser så förnöjd ut.

Åsa och Anders... Antingen får ni se till så han inte spenderar så mycket tid med katterna i huset eller så får ni helt enkelt fråga Jaffa vad hon egentligen hade för sig när hon skulle på date med Yago...

Både hundarna fick lite träning inomhus efter min middag.

Ebba skulle börja klosstränas vilket gick hyfsat framåt för att vara första passet. Jag ska börja med att få henne att stå med båda framtassarna på klossen och få stadga där innan jag går vidare tänker jag, så idag vart det mycket belöning för tassar på kloss och inte ligg på kloss (favoritbeteendet ligg dyker upp väldigt ofta). En tass på nu i alla fall, får se hur det här kommer gå. Vi hars ju redan shyssta ingångar så jag kommer inte använda de där utan det är mer för bakdelskontrollen, så vi kan ta det i vår egen takt.

Skulle shapa in att ligga på rygg med fyra tassar ihop också och bestämde mig för att shapa hela vägen from the very beginning så att säga. Jag brukar ofta hjälpa eller hinta om startbeteendet, t.ex så gav jag henne liggkommando när vi började träna hakan i backen och sen la jag kommando på hakan i backen från ligg, hakan i backen från sitt och tillslut från stå. Nu vill jag prova hur det funkar att få fram någonting helt utan hjälper, alltså även utan en så liten hjälp som utgångsläget. Upptäckte då hur otroligt många beteenden hon har på sin frivilliga reportoar (långt ifrån så många som hon skulle kunna ha, men det var kul att se i alla fall att det kanske är en del annat vi shapat in också...). Hon backade, snurrade, backade och snurrade, gnällde, skällde (det mjäkigaste skall jag någonsin hört...), gav vacker tass, vinkade, bugade, satt vackert, magplask, hakan i backen (såklart), apporterade fjärrkontroller, hämtade böcker ur bokhyllan (!), snurrade halvvarv (något jag tillochmed glömt bort att jag lärt henne), satte sig fot med soffan, fot med skrivbordet, fot med soffbordet och TILLSLUT la hon sig. Klick gosid och så började hon om... Det är så härligt att se hur bra hon ändå jobbar, hon ger inte upp utan kämpar och provar, provar igen och provar nåt annat - allt under en tokviftande svans. Underbart! Nu har vi än så länge då bara kommit till ett ligg utan hakan i backen och hon förstår att det är på rätt väg, samt att hon ibland även provar att lägga sig på sidan (någon gång i tiden har ju en viss Börnis lärt henne rulla) vilket hon självklart får klick och belöning för. Känns på rätt väg och jag har en bra plan för hur vi ska få ordning på det här. Kroppskontroll är vinterns projekt ihop med apporteringen, fast många säger att hon redan har fin kroppskontroll så kan det alltid förbättras, bra till det mesta :)

Nostargetade också (hak-dutt) och det gick finfint. Några gånger skulle hon ju prova om det lönade sig att apportera den och inte f*n tänkte jag på att jag höll grejen i min öppna handflata. Ajajaj... höll god min, bytte hand, höll lite längre ut och så provade vi igen.

Lite fotpositioner (kvartshalter, SF) och fjärr blev det också men hon var lite för tagg för fjärren så vi körde inte så mycket skiften, mer stadga.

Askari fick krypa och lära sig att man inte gläfser när man shapas! Han bjuder gärna på ligg och ger man inte belöning där sätter han sig och lägger sig igen i hundranittio knyck samtidigt som han gläfsskäller och säger åt en att "ge mig belöning för f*n k****ng" eller "säg vad jag ska göra istället!!". Tålamod är någonting Askari behöver... ;) Så han fick mycket klick för tunga lägganden och lugn i kvarliggandet. Läggandet belönades med godis bakåt (in mellan frambenen) och sen klickades små rörelser framåt efter belöningen. Vi får se om det är en bra strategi. Vi tänker inte fastna där men det är någonstans att pilla i alla fall. Förra veckan kröp han väl två - tre steg, visserligen med låg rumpa men mycket frustration och på ett knyckigt sätt som inte känns hållbart (säkert) i längden - så vi provar såhär nu. Första träningspasset kändes bra.

Askari fick också prova klossen men han hade för mycket ligg i tanken. Vi gjorde därför helt andra grejer först, lite fotposition och förflyttningar samt följa target med frysta fötter. Vi pillar på lite, blir inget revolutionerande (än så länge) men inga kunskaper är onödiga kunskaper, eller hur?

Sen provade vi klossen igen och en tasstanke dök upp ett tag men försvann igen. Vi provar igen i morgon.

Vill önska Åsa lycka till med Lavas test i morgon, hoppas det går som du vill.

Nu dags för sängen,

God natt!